kobben by kobben

Höstöring i sommarvärme

september 9, 2013 in Flugbindning, Havsöring by kobben

Badvärmen ligger kvar. På väderrapporterna pratas det om brittsommar. Men öringarna är på plats värmen till trots. Snart drar vi igång på riktigt men nu låter jag Ejken berätta om helgens fiske:

Jobbet var avklarat , arbetsmoralen hade varit i botten under hela fredagen. Nu började kroppen sukta efter fiske. Vi startade upp hos matte på kvällen för lite flugbindning och käk, färdiga flugor i olika varianter sprutade på löpande band från kobbens hörna. Pilsner varvades mellan flugbindningen, kvalitén var på nedgång. Vi bestämde oss därför för att krypa till sängs, upp tidigt för att pricka gryning.


Morgonen gryr och vi inser att vi tagit en ofrivillig sovmorgon, spelar ingen roll intalar vi oss, vi kör. Det är ett gäng glada dock slitna grabbar som styr mot kusten, väl framme är det brutalt skönt väder. Solen gassar och trots att det är början av september så kan man inte neka att högsommarvärmen är kvar!


Vi börjar med att vi tar en kaffe och spottar vak. Matte är inte sen på att paddla ut och placera flytringen på perfekt kastavstånd till ett vak. Inga problem, kast mitt i prick och en fin sik sitter i ändan av hans lina. Han följer upp den med en sik till i större storlek.

Flertalet nyp och kontakter för grabbarna. Börjar kännas som jag bundit mina flugor i osynligt material. Efter en kaffe-paus och flugbyte så ger jag mig ut och byter plats, nöter in mot grunt vatten och ut mot djupare. Från ingenstans och till min stora förvåning hugger det på hårt i olivfärgade Wollybuggern, fisken kommer inte upp till ytan så snacket går under fighten om det är en sik till, fast efter en ganska våldsam rusning står det klart att det är vad vi letar efter. Matte håvar öringen som är riktigt sommarfet, liten men naggande god.

IMG_01391

Det är inget speciellt över själva fångsten , men omständigheterna runt om gör att passet blir ett som man kommer komma ihåg länge, solen , värmen , sällskapet och inte minst de bikiniklädda damerna som spanar ner från klipporna. Minnet plockar jag fram igen i februari när en frusen öringsjäl behöver lite värme och glädje.

/Ejken

kobben by kobben

Sommaröring med fluga i Stockholms skärgård – Fiske i världsklass!

juni 11, 2013 in Havsöring by kobben

En lätt stöt.. stripp, stripp.. paus..  stripp och pang! Linan rycks ur fingrarna och  sprutar ut ur spöringarna för att nästa sekund spännas upp med en kraftig smäll. Spöt bottnar när fisken tvärdyker de 4 metrarna till botten. Bra fisk krokad! 

1 2

Sommaröring i Stockholms skärgård med fluga. En veritabel omöjlighet enligt många. En dröm för den del och verklighet för få förunnade. Frågetecknen är många. Var hittar man dem? Fungerar det dagtid eller är det mörkertimmarna som gäller? Är de helt selektv på strömming så här års? Dokumentationen i ämnet är mer eller mindre obefintlig. Antingen har det varit locket på för de få som lyckas eller så har gemene man annat för sig än att jaga silver med med flugspö i den nu badvarma skärgården. För mig har det länge varit en dröm att lyckas fånga havsöring året om i skärgården. Sommarkoden är långt ifrån knäckt och svaren på frågorna är inte skrivna i sten. Det är inte på något sätt ett enkelt fiske men chanserna att du lyckas borde borde rimligen öka efter att du läst detta. Börjar med en rapport från senaste turen.

Jag är ensam denna tidig eftermiddag. Platsen är en relativt ofiskad del av ytterskärgården med dyningar som denna dag rullar tungt över grynnor och skär. Vattnet är varmt, 15,1 grader, men syrerikt på grund av tidigare dagars vind och rikliga mängder regn. NO ger pålandsvind längs kanten. Hoppet är stort efter kvällspasset med Kärki några dagar tidigare där vi hade både kontakter och  hoppande öring på grundområdet. En lätt regnskur svalkar skönt. Venussjuan är riggad som vanligt med kustlinan, märlupphängare någon meter upp. Enda skillnaderna är tafsen, sjunkande polyleader och ändflugan, en lång tobisimitation. Paddlar ut ett hundratal meter till en grynna. Två-tre meter djupt på insidan och 4-5 på utsidan. Lägger mig på utsidan med vinden i ryggen. Tar hem flugan i full fart. En bekväm hemtagningsmetod enligt mig är att lägga spöt på axeln med spötoppen vilande mot vattenytan. Bägge händerna fria att hala hem linan så fort armarna pallar. I andra kastet  har jag en lätt stöt.. stripp, stripp..  paus..  stripp och pang! Linan rycks ur fingrarna och  sprutar ut ur spöringarna för att nästa sekund spännas upp med en kraftig smäll. Spöt bottnar när fisken tvärdyker de 4 metrarna till botten. Bra fisk krokad! Fighten stannar upp för en stunds stångande vid botten och jag får tillfälle att lossa den stumma bromsen. Kroken gnuggas frekvent mot stenarna i djupet. Håret reser sig av ljudet i klingan, naglar på en torr griffeltavla är en slående liknelse. Bänder till ordentligt i ett lyftförsök varpå fisken skjuter till väders. Rekordförsök i höjdhopp?! 4 meter ansats från botten ger bra höjd. Andra rusningen går tungt och bestämt. Vid nedslagsplatsen singlar fjäll nedåt som en blänkande bekräftelse.

Det är inte varje dag oddsen delas lika mellan fisk och fiskare. Mäktigt. Denna gång faller lotten på en lycklig fiskare. En sprutblank, tjock sommaröring landad. Äntligen!  Hon ser medtagen ut av kampen och får en snabb mätning och avkrokning i vattnet. Ungefär 65 cm. Solen tittar fram och vinden avtar. Det verkar inte spela någon roll. Huggen fortsätter att dugga tätt men kokningarna är svåra. Försöker lära muskelminnet  ”strip strike” . Inte helt lätt.

Ett par timmar senare kunde passet summeras ihop till fem landade öringar och en tobiskung. Öringarna var jämnt fördelat 65-35 cm. Tobisen var ca 20 cm och tog på märlan. Tobisen är i någon mening nyckeln i detta inlägg. Med tobisen i handen började tankarna snurra, vad gör tobisen vid ytan? Vad äter den? Tobisen dedikerades vetandet och visade sig ha magen full av mygg. Det är inte lätt att hitta något om man inte vet vad man ska leta efter. Nu såg jag det iallafall. Tobis fanns överallt precis under ytan. Blixtsnabbt simmade de förbi och sög i sig kläckande fjädermygg. Tobisen lockade i sin tur till sig hungriga öringar. Självklart egentligen, ändå har man inte tänkt på det tidigare. En av de landade spydde upp en blandning av både strömming och tobis. Ett bevis på att alla inte blir helt selektiv på strömming.

4 3

Fem tips för att lyckas med sommaröringen i Stockholm

  1. Välj dagar med eller efter ”dåligt” väder. Vattnet måste syresättas för att få fisken att vakna till. Sök dig utomskärs vid vattentemperaturer över 16-17 grader eller välj en annan dag. Utomskärs håller sig temperaturen under 16 grader från och till hela sommaren.
  2. Full fart på hemtagningen, spöt i armhålan eller på axeln. Det gäller att utlösa en huggreflex. Korta stopp triggar till hugg. Använd gärna förtyngda flugor för att få flugan att ”tobisdyka” i stoppen.
  3. Åk till platser som fungerat under vinterhalvåret. Stenuddar och grynnor precis utanför vårvikarna är sommaröringens viloplats bara ett stenkast från strömmingsbranterna. Där står de och smälter strömming och tobis och är inte alltid på hugget. Men med punkt 1 och 2 uppfyllda är chanserna goda att de ändå kastar sig över flugan.
  4. Flytring eller båt är ett bra hjälpmedel. Stora och långa flugor vill man kasta i medvind.
  5. Doftspray är bra för självförtroendet och verkar få fisken att stanna kvar på platsen längre.

Om du gör en satsning tänk på att fisken är mycket känsligare för  drill och hantering i det varma vattnet. De är blanka och explosiva. Man kan knappt  titta på fisken utan att den fjällar av sig och de ger allt den har under fighten. Avkrokning bör ske direkt i vattnet. Denna satt dock djupt och fick lyftas för avkrokning. Prova du också. Skitfiske!

5

6

kobben by kobben

Islossning i vårviken

maj 3, 2013 in Gädda, Utrustning by kobben

Skulle leken avstannat nu i kylan var frågan när jag och Matte skrapade rutorna på bilen och gav oss iväg långt före tuppen. Vi hoppades hinna fiska av hela vårviken innan värmen och leken kom igång igen.

IMG_20130429_204649_20130429204747171

Provade spöt, ett Big Daddy 8′ 4″ i klass nio. Jämförde det med ett 9′ i samma klass. De synbara skillnaderna förutom foamhantaget och det gröna rullfästet var att klingan var märkbart tunnare samt att de har lagt till måttmarkeringar för 100-120 cm. Praktiskt och snyggt! Aktionen var klart snabbare än niofotaren. Kastandet kändes till en början ovant och var svårt att sätta ord på. Men bara efter ett par kast kom timingen och spöt kändes mer lättjobbat och inte alls lika påfrestande för handleden som sin storebror. En fördel med den kortare längden och styvare klingan var att det gick lättare att styra in fisken till flytringen. Var från början rädd att det skulle bli problem med att gå ner i spölängd. Tänkte mig att linan skulle flyga lägre och att flugan skulle ”fastna” i vattnet framförallt i bakkasten. Det var något varken jag eller Matte hade problem med, snarare tvärt om. Provade olika linor, sjunk och intermidiate i klass nio men även i klass 8. Personligen föredrog jag de något lättare linorna. Om man gillar riktigt feta flugor passar en Big Daddylina i klass nio perfekt. Jag kommer inte vara rädd att prova fler kortare spön, framförallt inte till flytringsfisket. Hoppas fler spön kommer med foamhandtag, mjukt och skönt att hålla i.

IMG_20130425_180153_20130429204159593

Fisket då? Jo fram till tidig eftermiddag var det bra. Men gott om vind var det ont om och alla hugg var försiktiga pet. Som brukligt vid dessa förhållanden bytte vi till mindre flugor, 15-20 cm. Tolv landande hann vi med innan det dog av. Många snipor men alla var välmatade och flertalet vägde uppåt 5 kg. Flugor med mycket Lateral Scale i grönguld fungerade bäst.

IMG_20130427_122137_20130429204406599

IMG_20130427_132243_20130429204613349

 

kobben by kobben

Senvårens vilda silverfighter!

maj 2, 2013 in Havsöring by kobben

Kollade läget i ytterskärgården med Leif. Vart vi än hamnade kom vi till fina Tigerbottnar, undervattensgrynnor och grundflader. Tempen var bra, drygt 6 grader, uppåt 8 längst in i vikarna. Lufttrycket var ökande och bra månfas. Vinden var lagom. Det var bara fisken som saknades. Trots markerade spots kändes ytorna närmast oändliga. För mycket bra blir dåligt sa vi och åkte vidare till ett sund.

IMG_20130501_115115_20130502112505118

Hann precis hälla upp en kopp kaffe och lägga ut ett kast för att linan inte skulle torka under kaffepausen. Tog en mun och ställde från mig koppen i flytringens mugghållare. Spände upp linan och hann tänka fan nu sitter flugan i en sten. Som svar på tal flög det upp en öring ur vattnet. Fisken hann knappt landa igen innan löslinan flyger ur fingrarna. Första rusningen. Kaffet flög likt öringen åt alla möjliga håll. En ögla på skjutlinan, nu är det kört var tanken. Tog en chansning och satte helt stopp med förhoppning om att knuten ska dras upp innan den kommer upp i spöringarna vilket den som tur var gjorde. Venusklingan stog i en djup båge och spolen spann som en turbin när Leif sa, det är nog en stor fisk du har fått på. Nästa rusning går rakt mot mig, trots full vevning och paddling i motsatt riktning tappar jag kontakten och svor högt inombords. När linan spändes upp satt den kvar, vilken tur. Den fortsatte att stöka, rusa och hoppa på kort lina ända in i Leifs håv. Kroken satt ordentligt i käken, annars hade det aldrig gått väl. Tre kilo med vågsäcken borträknad. 65 cm, ca. Det händer rätt sällan att de bjuder på sådana här fighter. Det tackar vi för!

65cm3kg_20130502102549925

Vi fortsatte fisket med kontakter och brända fiskar vid varje markanta stenparti på sträckan. Pålandsvind och grumligt vatten.

 

kobben by kobben

Dubbeldrill i värmen

april 22, 2013 in Havsöring by kobben

Vattentempen har ökat men det har fortfarande inte exploderat som tur är. Det verkar under dagarna pendla mellan 2,5-4 grader. Pålandsvinden har hållit ner tempen i vikarna. Men i helgen kom vinden att vrida om för en stund. En till synes liten förändring men som gjorde att temperaturen ökade något och fisken blev huggvillig. Matte knep två med sina trattar med gummiben. Två bra saker brukar summeras till kasst. Men inte i detta fall, gummiben och Magic Head fungerar prima. Den större var på 57. Fettfenan var kvar vilket kan betyda att det var en individ från den naturliga stammen. Sådana fiskar bör alltid återutsättas.

matte57_20130422150036975

release_20130422150108420

För egen del blev det ett fyrtal med topp på 52. Två med fettfena. Kärki kom förbi lagom tills kvällshuggen och välkomnades med dubbeldrill. Ett stim kom in vilket först signalerades av Mattes spötopp som neg till lätt. Några sekunder senare hade Kärki kontakt, självklart la man ett kast i hans riktning  med resultatet att det högg för oss båda. Svart mot vit fluga 1-1.

dubbeldrill_20130422145930275Foto: Mathias Frödin

Kontakterna är många till skillnad från antal landade, man önskar att man hade stingerkrok på alla flugor. Tafslängden verkar inte vara någon avgörande faktor i frågan. Jag har kört mestadels kort tafs och ändå missat majoriteten av huggen. Små räk- och märl-imitationer känns inte rätt i varmvädret. Kanske får man finna sig i försiktiga hugg och pet vid solsken och svag vind. Det har varit långsam hemtagning som givit utdelning. Möjligen skulle lite fart ge kraftigare hugg, men man ska vara modig att testa också.

kobben50a_20130422150005744Foto: Mathias Frödin