kobben

Höstöring i sommarvärme

september 9, 2013 in Flugbindning, Havsöring

Badvärmen ligger kvar. På väderrapporterna pratas det om brittsommar. Men öringarna är på plats värmen till trots. Snart drar vi igång på riktigt men nu låter jag Ejken berätta om helgens fiske:

Jobbet var avklarat , arbetsmoralen hade varit i botten under hela fredagen. Nu började kroppen sukta efter fiske. Vi startade upp hos matte på kvällen för lite flugbindning och käk, färdiga flugor i olika varianter sprutade på löpande band från kobbens hörna. Pilsner varvades mellan flugbindningen, kvalitén var på nedgång. Vi bestämde oss därför för att krypa till sängs, upp tidigt för att pricka gryning.


Morgonen gryr och vi inser att vi tagit en ofrivillig sovmorgon, spelar ingen roll intalar vi oss, vi kör. Det är ett gäng glada dock slitna grabbar som styr mot kusten, väl framme är det brutalt skönt väder. Solen gassar och trots att det är början av september så kan man inte neka att högsommarvärmen är kvar!


Vi börjar med att vi tar en kaffe och spottar vak. Matte är inte sen på att paddla ut och placera flytringen på perfekt kastavstånd till ett vak. Inga problem, kast mitt i prick och en fin sik sitter i ändan av hans lina. Han följer upp den med en sik till i större storlek.

Flertalet nyp och kontakter för grabbarna. Börjar kännas som jag bundit mina flugor i osynligt material. Efter en kaffe-paus och flugbyte så ger jag mig ut och byter plats, nöter in mot grunt vatten och ut mot djupare. Från ingenstans och till min stora förvåning hugger det på hårt i olivfärgade Wollybuggern, fisken kommer inte upp till ytan så snacket går under fighten om det är en sik till, fast efter en ganska våldsam rusning står det klart att det är vad vi letar efter. Matte håvar öringen som är riktigt sommarfet, liten men naggande god.

IMG_01391

Det är inget speciellt över själva fångsten , men omständigheterna runt om gör att passet blir ett som man kommer komma ihåg länge, solen , värmen , sällskapet och inte minst de bikiniklädda damerna som spanar ner från klipporna. Minnet plockar jag fram igen i februari när en frusen öringsjäl behöver lite värme och glädje.

/Ejken

kobben

Sommaröring med fluga i Stockholms skärgård – Fiske i världsklass!

juni 11, 2013 in Havsöring

En lätt stöt.. stripp, stripp.. paus..  stripp och pang! Linan rycks ur fingrarna och  sprutar ut ur spöringarna för att nästa sekund spännas upp med en kraftig smäll. Spöt bottnar när fisken tvärdyker de 4 metrarna till botten. Bra fisk krokad! 

1 2

Sommaröring i Stockholms skärgård med fluga. En veritabel omöjlighet enligt många. En dröm för den del och verklighet för få förunnade. Frågetecknen är många. Var hittar man dem? Fungerar det dagtid eller är det mörkertimmarna som gäller? Är de helt selektv på strömming så här års? Dokumentationen i ämnet är mer eller mindre obefintlig. Antingen har det varit locket på för de få som lyckas eller så har gemene man annat för sig än att jaga silver med med flugspö i den nu badvarma skärgården. För mig har det länge varit en dröm att lyckas fånga havsöring året om i skärgården. Sommarkoden är långt ifrån knäckt och svaren på frågorna är inte skrivna i sten. Det är inte på något sätt ett enkelt fiske men chanserna att du lyckas borde borde rimligen öka efter att du läst detta. Börjar med en rapport från senaste turen.

Jag är ensam denna tidig eftermiddag. Platsen är en relativt ofiskad del av ytterskärgården med dyningar som denna dag rullar tungt över grynnor och skär. Vattnet är varmt, 15,1 grader, men syrerikt på grund av tidigare dagars vind och rikliga mängder regn. NO ger pålandsvind längs kanten. Hoppet är stort efter kvällspasset med Kärki några dagar tidigare där vi hade både kontakter och  hoppande öring på grundområdet. En lätt regnskur svalkar skönt. Venussjuan är riggad som vanligt med kustlinan, märlupphängare någon meter upp. Enda skillnaderna är tafsen, sjunkande polyleader och ändflugan, en lång tobisimitation. Paddlar ut ett hundratal meter till en grynna. Två-tre meter djupt på insidan och 4-5 på utsidan. Lägger mig på utsidan med vinden i ryggen. Tar hem flugan i full fart. En bekväm hemtagningsmetod enligt mig är att lägga spöt på axeln med spötoppen vilande mot vattenytan. Bägge händerna fria att hala hem linan så fort armarna pallar. I andra kastet  har jag en lätt stöt.. stripp, stripp..  paus..  stripp och pang! Linan rycks ur fingrarna och  sprutar ut ur spöringarna för att nästa sekund spännas upp med en kraftig smäll. Spöt bottnar när fisken tvärdyker de 4 metrarna till botten. Bra fisk krokad! Fighten stannar upp för en stunds stångande vid botten och jag får tillfälle att lossa den stumma bromsen. Kroken gnuggas frekvent mot stenarna i djupet. Håret reser sig av ljudet i klingan, naglar på en torr griffeltavla är en slående liknelse. Bänder till ordentligt i ett lyftförsök varpå fisken skjuter till väders. Rekordförsök i höjdhopp?! 4 meter ansats från botten ger bra höjd. Andra rusningen går tungt och bestämt. Vid nedslagsplatsen singlar fjäll nedåt som en blänkande bekräftelse.

Det är inte varje dag oddsen delas lika mellan fisk och fiskare. Mäktigt. Denna gång faller lotten på en lycklig fiskare. En sprutblank, tjock sommaröring landad. Äntligen!  Hon ser medtagen ut av kampen och får en snabb mätning och avkrokning i vattnet. Ungefär 65 cm. Solen tittar fram och vinden avtar. Det verkar inte spela någon roll. Huggen fortsätter att dugga tätt men kokningarna är svåra. Försöker lära muskelminnet  ”strip strike” . Inte helt lätt.

Ett par timmar senare kunde passet summeras ihop till fem landade öringar och en tobiskung. Öringarna var jämnt fördelat 65-35 cm. Tobisen var ca 20 cm och tog på märlan. Tobisen är i någon mening nyckeln i detta inlägg. Med tobisen i handen började tankarna snurra, vad gör tobisen vid ytan? Vad äter den? Tobisen dedikerades vetandet och visade sig ha magen full av mygg. Det är inte lätt att hitta något om man inte vet vad man ska leta efter. Nu såg jag det iallafall. Tobis fanns överallt precis under ytan. Blixtsnabbt simmade de förbi och sög i sig kläckande fjädermygg. Tobisen lockade i sin tur till sig hungriga öringar. Självklart egentligen, ändå har man inte tänkt på det tidigare. En av de landade spydde upp en blandning av både strömming och tobis. Ett bevis på att alla inte blir helt selektiv på strömming.

4 3

Fem tips för att lyckas med sommaröringen i Stockholm

  1. Välj dagar med eller efter ”dåligt” väder. Vattnet måste syresättas för att få fisken att vakna till. Sök dig utomskärs vid vattentemperaturer över 16-17 grader eller välj en annan dag. Utomskärs håller sig temperaturen under 16 grader från och till hela sommaren.
  2. Full fart på hemtagningen, spöt i armhålan eller på axeln. Det gäller att utlösa en huggreflex. Korta stopp triggar till hugg. Använd gärna förtyngda flugor för att få flugan att ”tobisdyka” i stoppen.
  3. Åk till platser som fungerat under vinterhalvåret. Stenuddar och grynnor precis utanför vårvikarna är sommaröringens viloplats bara ett stenkast från strömmingsbranterna. Där står de och smälter strömming och tobis och är inte alltid på hugget. Men med punkt 1 och 2 uppfyllda är chanserna goda att de ändå kastar sig över flugan.
  4. Flytring eller båt är ett bra hjälpmedel. Stora och långa flugor vill man kasta i medvind.
  5. Doftspray är bra för självförtroendet och verkar få fisken att stanna kvar på platsen längre.

Om du gör en satsning tänk på att fisken är mycket känsligare för  drill och hantering i det varma vattnet. De är blanka och explosiva. Man kan knappt  titta på fisken utan att den fjällar av sig och de ger allt den har under fighten. Avkrokning bör ske direkt i vattnet. Denna satt dock djupt och fick lyftas för avkrokning. Prova du också. Skitfiske!

5

6